Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, 2017.
Många är de fastighetsbolag som i dagsläget jobbar hårt med sitt hållbarhetsarbete, både vad gäller den sociala, ekonomiska och miljömässiga biten. Vi träffar Emma Henriksson, hållbarhetsansvarig på Atrium Ljungberg – ett av de bolag som prisats för sitt arbete.
Atrium Ljungberg har under lång tid fokuserat mest på handelsfastigheter, men har de senaste åren påbörjat en satsning mot att ”bygga stad” – hela stadsdelar med handel, arbetsplatser, bostäder, service, kultur och utbildning.
Satsningen görs i en situation där bostäder behövs mer än på länge i Sverige – samtidigt som medvetenheten om klimatförändringarna är högst påtaglig, segregationen ökar och allt färre har möjlighet att efterfråga det som byggs.
Emma Henriksson är hållbarhetsansvarig på bolaget. Hon säger att man de senaste åren jobbat aktivt för att identifiera fokusområden inom hållbarhet, sätta strategier och tydligare mål för arbetet och bli bättre på att kommunicera det man gör.
Emma Henriksson. Foto: Atrium Ljungberg.
– När vi identifierade våra fokusområden förde vi en dialog med våra viktigaste intressenter. Resultatet blev att såväl sociala som miljömässiga och ekonomiska frågor anses som väsentliga. De olika hållbarhetsaspekterna hänger ofta ihop, säger Emma Henriksson.
Helhetsgrepp hjälper till
En av de platser där den nya strategin används är utvecklingsområdet Gränby i Uppsala. Området har länge präglats främst av flerbostadshus från sextiotalet. Hyresrätterna i stadsdelen ägdes länge av AP-fastigheter, men såldes sedan till Rikshem.
I ytterkanten av stadsdelen satsar Atrium Ljungberg nu på vad man kallar ”Gränbystaden”, med målsättningen att det år 2020 ska vara ”Uppsalas andra stadskärna”. Bland annat bygger man ett nytt handelsområde, 450 nya bostäder och ett kulturhus. Totalt ska bolaget investera 4 miljarder kronor i Uppsala de kommande åren. Under hösten 2016 prisades bolaget av Sweden Green Building Council för sitt hållbarhetsarbete i stadsdelen.
Bygga bort segregation? 
Samtidigt som hållbarhetsarbetet går framåt, har man i några av bolagets områden periodvis upplevt utmaningar vad gäller ungdomsgäng och kriminalitet. Man arbetar tillsammans med kommun, polis och olika lokala föreningar för att komma tillrätta med problemen. Frågan är vilken påverkan den fysiska miljön har för den sociala hållbarheten.
– Tyvärr ser vi att segregationen fortsätter att öka och har gjort så under många år. För att bryta den negativa utvecklingen krävs en mängd olika åtgärder. Hur man bygger kan bidra, det är långt ifrån den enda lösningen för att helt bryta den negativa utvecklingen – men genom att exempelvis förtäta och bygga ihop områden med varandra så kan man skapa en viss ökad rörlighet mellan stadsdelar som tidigare levt isolerade från varandra. Men att bygga nytt, som blir blandat rent socioekonomiskt är svårt, även om det byggs både hyresrätter och bostadsrätter.
Är det lättare om man tar ett helhetsgrepp om en stadsdel?
– Ja, det är absolut lättare när man äger ett stort och sammanhängande område. I ett område med ett spretigt ägande är det svårare att få till investeringar i det offentliga rummet och att få någon som huserar hyresgäster med sämre betalningsförmåga, men som har verksamheter som är viktiga för området som helhet.
Att som fastighetsbolag jobba hållbart är i dag knappast ovanligt. De flesta bolag stoltserar med sitt hållbarhetsarbete – något som få jobbade aktivt med för några decennier sedan. Och även om det finns goda ambitioner och viljor bakom, menar Emma Henriksson att det också är en vinst rent affärsmässigt.
– Fastighetsvärdena höjs när vi jobbar med hållbar stadsutveckling, i takt med att vi tillför stadskvaliteter. Vi utvecklar platser där människor vill vara, vilket är själva grunden för att det ska vara attraktivt att vara hyresgäst hos oss. Även investerare och kapitalmarknaden är intresserad av hållbar verksamhet. Det har gett oss förmånlig finansiering. Något som har utvecklats de senaste åren är finansieringsbiten. Det är mycket glädjande att grön finansiering ger oss lägre finansieringskostnader.
Maria Nordlander