Att byggandet tagit fart beror på många olika orsaker – en av dem att markägarna – kommunerna – tvingats tänka nytt för att takten ska kunna öka. Vilka grepp och resultat de gett på olika håll i landet diskuterades under torsdagen på Business Arena Stockholm.
Ett av de många exemplen på nya sätt att arbeta hittar vi i Uppsala. I Sveriges fjärde största stad är målet att godkänna 3 000 bygglov varje år, med hjälp av en bygglovsavdelning som växt från 35 till 70 personer på några få år.
I Uppsala har man utvecklat vad man själva kallar ”Uppsalamodellen” – med stora detaljplaner med markanvisningstävlingar på den mark som kommunen äger.
– Vi försöker också bryta ned tomterna i mindre enheter så att både små och stora bolag ska kunna vara med och bygga. Men vi har också jobbat mycket med att öppna upp sättet att tilldela mark så att fler vet om att det görs, säger Elisabet Jonsson, avdelningschef plan- och byggavdelningen, Uppsala.
Även i Stockholmskommunen Tyresö har man de senaste åren testat nya grepp. Bland annat jobbar man med generella detaljplaner som man sedan utgår från när man tar fram ett kvalitetsprogram som sedan kopplas till planen.
– Dialogen med byggaren är viktig, och vi jobbar fram kvalitetsprogrammet tillsammans med dem vilket gör att den blir viktig för båda att följa. Uppföljning är sedan viktigt så att det verkligen blir som vi hade tänkt oss. Men vi har då ett tydligt avtal i botten som vi kan luta oss mot. Det upprepar vi under hela processen så att det inte kommer som någon överraskning, säger Sara Kopparberg, stadsbyggnadschef på Tyresö kommun.
En annan av de frågor som seglat upp i debatten är alla de nya bolag som bildats i bostadskrisens spår. Samtidigt som de flesta tycker att det är bra att konkurrensen ökar hissas vissa varningsflaggor när man frågar sig vad som skulle hända med de mindre bolagen om konjunkturen vända.
– Det är ingen som har monopol på byggandet, många av de stora projekt där kommunen äger marken försöker vi få en spridning. När de köper privat mark är det svårare för kommunen att kontrollera, säger Petter Jonegård, projektutvecklare på Gävle kommun, som också medverkade.
– De nya bolagen är en positiv injektion och de bidrar med en vitalisering av branschen. Sen måste vi sprida riskerna, vi måste vara medvetna av att vissa av de nya inte kommer kunna genomföra sina projekt om konjunkturen vänder, säger Sara Kopparberg.
Maria Nordlander